Satt och kikade på ett par gamla bilder från svunna tider, då man knappt var en tvärhand hög och livets vedermödor hade inte hunnit sätta några djupare spår i ens kropp och själ. Vad hände? är den första frågan som dyker upp när man ser sig själv i sin ungdoms spira. Nästa fråga blir tveklöst: Varför drog man inte ut Tidens Tand när man hade chansen?
Det tråkiga är inte att vara gammal, utan att inte längre vara ung. Vi bryr oss heller inte om tiden förrän den har passerat. Ett ganska nött uttryck i vår tid är ju det klassiska latinska "Carpe Diem" (fånga dagen), men fångar vi verkligen dagen egentligen? Synnerligen tveksamt. Vi måste inse att vi lever en sekund i taget och sekunden är just nu. Det är dags att stanna upp och njuta av de smultronställen efter livets väg som vi ofta bara passerar i förbifarten på väg mot ouppnåeliga mål.
Det bästa sättet att spara tid är att använda den, eller som en vis man vid namn Omar Khaiyam sade: "Låt de lärde prata. Lägg dig ner där rosor doftar och där solen ler. Vårt liv är kort och endast ett är säkert: vissna blommor blommar aldrig mer." Här är då i alla fall en kaktus som bestämt sig för att inte torka ut riktigt än och det är banne mig dags för en andra blomning.
Det tråkiga är inte att vara gammal, utan att inte längre vara ung. Vi bryr oss heller inte om tiden förrän den har passerat. Ett ganska nött uttryck i vår tid är ju det klassiska latinska "Carpe Diem" (fånga dagen), men fångar vi verkligen dagen egentligen? Synnerligen tveksamt. Vi måste inse att vi lever en sekund i taget och sekunden är just nu. Det är dags att stanna upp och njuta av de smultronställen efter livets väg som vi ofta bara passerar i förbifarten på väg mot ouppnåeliga mål.
Det bästa sättet att spara tid är att använda den, eller som en vis man vid namn Omar Khaiyam sade: "Låt de lärde prata. Lägg dig ner där rosor doftar och där solen ler. Vårt liv är kort och endast ett är säkert: vissna blommor blommar aldrig mer." Här är då i alla fall en kaktus som bestämt sig för att inte torka ut riktigt än och det är banne mig dags för en andra blomning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar