Kom på mig själv med att sitta och titta på hockey på TV ikväll. Bottenmöte i elitserien där Skellefteå hade bortamatch mot Södertälje och Canal+ valde att visa denna match i HD, så jag blev nästan tvungen att se eländet. Jag brukar inte se så mycket sport på TV, men när "hemmalaget" spelar så blir det som en annan grej på nått vis.
Konceptet med att ha ett lag att "heja på" är nog enda anledningen att titta på sport överhuvudtaget. Åtminstone har det blivit så för min del. Finns det inget emotionellt engagemang för mig i matchen - typ, ett "hemmalag" - att heja på så blir det ganska outhärdligt i längden.
Det har inte alltid varit så dock. Det fanns en tid då jag såg i stort sett all sport som visades på TV, vilken tid som helst på dygnet. Det hände att man under ett fotbolls-VM satt och såg t.ex. Tunisien-Marocko klockan 2 på natten. Varför? Ja, det vete katten. Det blev som ett tvång på nått sätt. Man skulle se ALLT.
Numera är jag befriande distanserad från det där engagemanget och passionen som ibland kan bli mentalt betungande. Den där känslan av 'Jordens Undergång' när ens favoritlag förlorar, den har jag lärt mig leva utan. Naturligtvis är det kul när det går bra, men motgångar skakar jag snabbt av mig med ett: 'Livet går vidare'.
Dagens match bevisade dock en annan faktor varför jag slutat se sport. Maken till dålig match har jag sällan sett. När hockey är dåligt, så är det riktigt plågsamt faktiskt. Nu var dock Södertälje sämst idag, så AIK vann med 1-0 och det var väl en liten tröst i alla fall.
Nae, hockey ska ses "live" tillsammans med broder Jens, en Center-rulle och en Cola för att det ska vara nöjsamt.
Konceptet med att ha ett lag att "heja på" är nog enda anledningen att titta på sport överhuvudtaget. Åtminstone har det blivit så för min del. Finns det inget emotionellt engagemang för mig i matchen - typ, ett "hemmalag" - att heja på så blir det ganska outhärdligt i längden.
Det har inte alltid varit så dock. Det fanns en tid då jag såg i stort sett all sport som visades på TV, vilken tid som helst på dygnet. Det hände att man under ett fotbolls-VM satt och såg t.ex. Tunisien-Marocko klockan 2 på natten. Varför? Ja, det vete katten. Det blev som ett tvång på nått sätt. Man skulle se ALLT.
Numera är jag befriande distanserad från det där engagemanget och passionen som ibland kan bli mentalt betungande. Den där känslan av 'Jordens Undergång' när ens favoritlag förlorar, den har jag lärt mig leva utan. Naturligtvis är det kul när det går bra, men motgångar skakar jag snabbt av mig med ett: 'Livet går vidare'.
Dagens match bevisade dock en annan faktor varför jag slutat se sport. Maken till dålig match har jag sällan sett. När hockey är dåligt, så är det riktigt plågsamt faktiskt. Nu var dock Södertälje sämst idag, så AIK vann med 1-0 och det var väl en liten tröst i alla fall.
Nae, hockey ska ses "live" tillsammans med broder Jens, en Center-rulle och en Cola för att det ska vara nöjsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar