I vår serie "Hur gör djur" presenterar vi idag piggsvinet och dess parningslekar. Medan ni läser så kan ni ju roa er med att jämföra vissa förehavanden med människors beteenden inom samma område. Det är ganska fascinerande vad lika vi är, måste jag tillstå.
Svaret på den gamla vitsen, "Hur älskar piggsvin?" "Väääldigt försiktigt!" är inte helt korrekt. Sanningen är mer märklig än vad den är farlig. Honorna är bara mottagliga under ett par timmar per år. När sommaren nalkas blir de unga honorna nervösa och väldigt upphetsade. Nästa steg är att de slutar äta och börjar gå och tjura i närheten av hanarna.
Samtidigt börjar hanen bli aggressiv mot de andra hanarna och startar en period där han noggrant luktar på de ställen som hans utvalda har urinerat på, formligen insuper hela henne. Det fungerar som ett oerhört effektivt afrodisiakum. Medan honan går vid hans sida och surar börjar hanen att "sjunga".
När han är redo att älska (honan springer iväg om hon inte är redo) och hon är på humör, reser sig båda och ställer sig vända mage mot mage. Sedan urinerar piggsvinshanen på sin dam och blöter ned henne från topp till tå. Strålen kan nå över två meter bort.
Är honorna inte redo, reagerar de med att 1) protestera ljudligt, 2) slå med framtassarna som en boxare, 3) försöka bíta, 4) skaka av sig urinen. Om de är redo accepterar de duschen. Den här proceduren kan pågå i veckor. Sex månader efter det att parningsakten har börjat, accepterar honan vilken hane som helst som hon varit nära. Båda slappnar av och taggarna fälls ned och hanen tar henne bakifrån.
Parningen fortsätter tills hanen är utmattad. Varje gång han försöker sluta vill honan fortsätta. Ger han upp, så väljer hon en annan partner, men nu är det hon som spelar mansrollen. För att svalka sina heta känslor går honorna igenom samma lockbeteende steg för steg i omvänd ordning. Man rekommenderas att inte stå nära en bur med uppvaktande piggsvin.
Se där, visst kände ni igen er. Okej då, urinerandet kanske inte hör till vanligheterna, men det har ju säkert hänt nån i onyktert tillstånd.
Svaret på den gamla vitsen, "Hur älskar piggsvin?" "Väääldigt försiktigt!" är inte helt korrekt. Sanningen är mer märklig än vad den är farlig. Honorna är bara mottagliga under ett par timmar per år. När sommaren nalkas blir de unga honorna nervösa och väldigt upphetsade. Nästa steg är att de slutar äta och börjar gå och tjura i närheten av hanarna.
Samtidigt börjar hanen bli aggressiv mot de andra hanarna och startar en period där han noggrant luktar på de ställen som hans utvalda har urinerat på, formligen insuper hela henne. Det fungerar som ett oerhört effektivt afrodisiakum. Medan honan går vid hans sida och surar börjar hanen att "sjunga".
När han är redo att älska (honan springer iväg om hon inte är redo) och hon är på humör, reser sig båda och ställer sig vända mage mot mage. Sedan urinerar piggsvinshanen på sin dam och blöter ned henne från topp till tå. Strålen kan nå över två meter bort.
Är honorna inte redo, reagerar de med att 1) protestera ljudligt, 2) slå med framtassarna som en boxare, 3) försöka bíta, 4) skaka av sig urinen. Om de är redo accepterar de duschen. Den här proceduren kan pågå i veckor. Sex månader efter det att parningsakten har börjat, accepterar honan vilken hane som helst som hon varit nära. Båda slappnar av och taggarna fälls ned och hanen tar henne bakifrån.
Parningen fortsätter tills hanen är utmattad. Varje gång han försöker sluta vill honan fortsätta. Ger han upp, så väljer hon en annan partner, men nu är det hon som spelar mansrollen. För att svalka sina heta känslor går honorna igenom samma lockbeteende steg för steg i omvänd ordning. Man rekommenderas att inte stå nära en bur med uppvaktande piggsvin.
Se där, visst kände ni igen er. Okej då, urinerandet kanske inte hör till vanligheterna, men det har ju säkert hänt nån i onyktert tillstånd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar