Barn vs pedagogik

Jag har alltid haft tanken att försöka ge bort pedagogiska och lite "djupare" presenter till mina syskonbarn, än att bara ge dom ännu en i mängden av leksaker som dom lessnar på efter 2 dagar. Jag har dock ändrat uppfattning en aning då jag inser att man måste låta barn vara barn och helst då under själva barndomen. De pedagogiska gåvorna får komma lite senare då dom kanske förstår att uppskatta dessa mer.

Min ursprungsplan för i år var att ge bort kloka böcker som dom kan växa upp med, men då deras intresse ligger åt mera temporära leksaker, så vill man ju inte vara en tråkig gammal farbror som inte förstår att leklusten överväger allt då man är mellan 1,5 och 5 år. Jag kröp så sakta till korset än en gång och fogade mig motvilligt till den ytliga kommersialismen. Nåja, ungarna blir väl förhoppningsvis nöjda. Det är ju trots allt för deras skull vi firar jul när allt kommer omkring.

En annan reflektion jag gjorde under mina besök i diverse leksaksaffärer, var att man kunde se många pappor och vuxna män i min ålder som stod och drömde om svunna tider när blickarna fastnade på diverse "Millennium Falcons" i skala 1:48, tågset med kompletta stationer, bilbanor och annan grannlåt och man önskade lite så där i smyg att man själv fick vara barn på nytt. Om så bara för en dag.