En förlorad generation

Jag tycker lite synd om den generation av barn och ungdomar som just nu växer upp i en värld som för tillfället översvämmas av en osund Idol-hysteri. Den uppsjö av Idol-program som visas på i stort sett samtliga TV-kanaler, förmedlar ett ganska störande budskap. Ungdomar får i dessa program lära sig att det viktigaste i livet är att vara vacker och populär. Är man medelmåttig och oattraktiv så bespottas man och skrattas ut av de kallsinniga "bödlarna" i publiken.

Det började redan för några år sen då doku-såporna härjade som värst i etern. Där drogs klass-samhället till sin spets med förnedrande utröstningar och diverse publika förödmjukelser. Där fick man lära sig att bilda pakter och frysa ut andra "oliktänkande" i en orgie av totalitärism. Duger man inte i samhället så skall man förkastas likt en rabiessmittad byracka.

Jag har alltid haft svårt för denna typ av "förnedrings-TV" och jag tycker nästan att folk borde ha sundare värderingar i livet än dessa. Men tydligen är så inte fallet. Även om jag själv numera stängt ute omvärlden och endast lever i min egna lilla skyddade bubbla, så är det i alla fall en självvald utfrysning och inte i någon form ett försök till att nedvärdera andra oliktänkande.

Okej då, amerikaner är väl inte så jävla smarta, men dom uppfann ju Subway och det belönas i alla fall med en guldstjärna i min bok.