Söndagen förlöpte i fladdermusens tecken, då jag plöjde igenom 3 Batman-filmer. Dels 1:an och 2:an med Michael Keaton som Batman och dels den senaste filmen i serien, "Batman begins". Hollywood har gjort många försök att omvandla våra gamla serietidningshjältar till filmstjärnor, med blandat resultat snällt sagt.
Stålmannen har ju sett ett antal versioner komma och gå. Dessa har ofta känts lite "corny" för att använda ett slitet uttryck. Fantomen har gjorts vid 2 tillfällen och man kan väl lugnt säga att ingen kommer någonsin att göra ett tredje försök, så bedrövliga som dom 2 filmerna är. Tarzan har setts på vita duken och även där har man lyckats förödmjuka den hjälte man en gång älskade som barn.
De enda filmer som i mitt tycke håller någorlunda, är de tidigare nämnda Batman-filmerna. 1:an och 2:an är god popcorn-underhållning, där framför allt 2:an "Batman Returns" sticker ut. Med skådespelare som Christopher Walken som überskurk, Danny DeVito i sitt livs roll som The Penguin och den förtjusande Michelle Pfeiffer som den svartsynta Cat Woman, så sitter man bara och njuter över samspelet skådisarna emellan.
Fast det är ju klart, specialeffekterna är ju ganska kassa, så det drar ner betyget en del. Tyvärr så lyckades man sänka denna franchise också, med 3:an och 4:an i serien som är riktigt dåliga trots desperata försök med att hyra in diverse välrenommerade skådespelare. Man har dock fått upprättelse med den senaste filmen "Batman Begins", där man börjar om från början så att säga.
Lysande skådisar, bra specialeffekter samt en bra story bäddar för en trevlig stund i TV-soffan. Jag brukar inte se så mycket action-rullar, då jag ofta vill ha lite djup i story och karaktärer för att kunna engagera mig i filmerna. Denna film har allt detta + ytlig underhållning, så det funkar alldeles utmärkt. Handlar det dessutom om min barndoms favoritseriefigur så får filmen också ett märkligt affektionsvärde på något sätt. Den lille pojken i mig vaknar till liv igen.
Stålmannen har ju sett ett antal versioner komma och gå. Dessa har ofta känts lite "corny" för att använda ett slitet uttryck. Fantomen har gjorts vid 2 tillfällen och man kan väl lugnt säga att ingen kommer någonsin att göra ett tredje försök, så bedrövliga som dom 2 filmerna är. Tarzan har setts på vita duken och även där har man lyckats förödmjuka den hjälte man en gång älskade som barn.
De enda filmer som i mitt tycke håller någorlunda, är de tidigare nämnda Batman-filmerna. 1:an och 2:an är god popcorn-underhållning, där framför allt 2:an "Batman Returns" sticker ut. Med skådespelare som Christopher Walken som überskurk, Danny DeVito i sitt livs roll som The Penguin och den förtjusande Michelle Pfeiffer som den svartsynta Cat Woman, så sitter man bara och njuter över samspelet skådisarna emellan.
Fast det är ju klart, specialeffekterna är ju ganska kassa, så det drar ner betyget en del. Tyvärr så lyckades man sänka denna franchise också, med 3:an och 4:an i serien som är riktigt dåliga trots desperata försök med att hyra in diverse välrenommerade skådespelare. Man har dock fått upprättelse med den senaste filmen "Batman Begins", där man börjar om från början så att säga.
Lysande skådisar, bra specialeffekter samt en bra story bäddar för en trevlig stund i TV-soffan. Jag brukar inte se så mycket action-rullar, då jag ofta vill ha lite djup i story och karaktärer för att kunna engagera mig i filmerna. Denna film har allt detta + ytlig underhållning, så det funkar alldeles utmärkt. Handlar det dessutom om min barndoms favoritseriefigur så får filmen också ett märkligt affektionsvärde på något sätt. Den lille pojken i mig vaknar till liv igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar